Jag har länge funderat på varför inte fler går eller cyklar i större utsträckning. Det är inte nån form av miljöhänsyn som tar sig uttryck i dessa tankar utan ren och skär egoism. Det är helt enklet betydligt mer tidseffektivt, hälsosamt och ekonomiskt för min egen del och jag har svårt att tro att jag är så unik att jag inte delar det med många andra.
I Göteborg där jag bor är det väldigt få dagar på ett år som det är särskilt svårt för en normalbegåvad person att cykla (eller gå för den delen) och på vintern sandas det ganska hyggligt. Kanske det är annorlunda i andra delar av landet men jag tror att det är rimligt att anta att förhållandena är liknande i andra svenska städer. På landsbygden är det naturligtvis annorlunda men enligt SCB bodde 84% i tätorter år 2000 och den andelen skulle jag tippa ökar snarare än minskar.
Visst, somliga behöver bil i tjänsten eller för att lämna barn på dagis osv men att välja långsam/försenad/trång kollektivtrafik framför en cykel där man väljer sin egen avgångstid och framkomsttid i betydligt högre utrstäckning känns inte aktuellt. För min del går det till och med fortare att ta en löptur till jobbet inkluderat dusch än att åka kollektivt! På pluskontot hamnar en god dos motion. Möjliga punkter på minuskontot är att man möjligen drar i sig lite fler skadliga partiklar från förpestande bilar…
För de som vill utnyttja tiden till att läsa tidning/bok på buss/spårvagn finns alternativet med ljudböcker som lämpar sig väl för cykling/löpning/promenad. Allt finns förstås inte som ljudböcker men troligen hittar var och en något som tilltalar.
Angående att utnyttja sin tid i ett samhälle där tiden av många betraktas som en bristvara. I korridorerna hör jag människor berätta om timmeslånga kollektivtrafikresor inom Göteborg. Unbelievable. Det går väl att cykla mellan två godtyckliga punkter inom Göteborgs stad under en timme? Om man dessutom tänker sig att personen som inte tar sig fram för egen maskin emellanåt checkar in på ett gym för ett timmeslångt pass kan vi börja prata om rejäl tidseffektiviseringspotential…
Okej okej, jag backar ett steg till. Om man har valt att bosätta sig flera mil från sin arbetsplats (eller vart man nu reser) och inte känner för ett marathon enkel väg så får man se sig om efter andra lösningar varav bil/buss/tåg troligen är det enda som funkar i praktiken. Jag skulle dock gissa att majoriteten har mindre än två mil till jobbet och även skulle kunna cykla majoriteten av gångerna.
Såå, då var det sagt. Precis så tycker jag. Och om fler skulle tycka så skulle vi kanske slippa se trafiktullar i Göteborg som lär komma som ett brev på posten pga att luftkvaliteten blir sämre och sämre i Göteborg (vilket det stod om i GP senast igår).
Och avslutningsvis, detta är inget påhopp mot er som resonerar annorlunda. Jag vet inte hur er verklighet ser ut men våga åtminstone tänka tanken att investera i och använda cykel och kropp, det är ni värda!
Helt i linje med mina tankar! Här i Linköping är det ännu mer underligt, det finns ju nästan inga backar! Cykel går snabbare vart jag än ska, dessutom slipper man leta parkering. Mycket vettigt. Det finns en annan sak som jag verkligen inte kan begripa – de som tar bilen till gymmet. Fast de kanske inte hör till gruppen normalbegåvade?
Tankegången känns igen Gustav! Bilen till gymmet är helt klart en annan svårmotiverad klassiker som i princip bara känns försvarbart om det handlar om att stanna till vid gymmet på vägen till/från något annat där bil som transportsätt är mer motiverat.
När jag cyklade hem från jobbet idag funderade jag lite på bilköerna på E6:an. Är inte vad som helst bättre än bilköer och snigelfartsåkande bussar/spårvagnar? I centrum cyklar man lätt om både bilar, bussar och spårvagnar.
Om man kikar på bilåkarna i de bilar man cyklar förbi så se man snabbt att de allra allra flesta är gubbar i 40-50-årsåldern som sitter ensamma i sina bilar! I några enstaka fall sitter en kvinna i förarsätet också.
Det kanske är fusk att dra in USA i denna diskussionen, men visst var det i Los Angeles som vi körde i en speciell bilpoolfil på motorvägen, förbi minst två parallella filer med nästan stillastående kö. Det är kanske inte så konstigt i sig, men det konstiga var att kravet på bilpool var att man var två eller fler. Så nästan alla andra förutom vi var alltså ensamma i sina bilar.
Jo, det var i LA. För övrigt är det samma samåkningsskrav för en av filerna på en viss sträcka av Säröleden in mot Göteborg har jag för mig, dvs minst 2 pers i bilen.