Efter fyra timmars tågjobbande kom jag fram till Oslo lagom till att arbetsdagen var slut. Jag checkade in omgående på hotellet som är beläget i anslutning till järnvägsstationen. Scandic brukar ha cyklar till utlåning och det här hotellet är inget undantag så efter att hotellpersonalen letat länge och väl efter en cykelnyckel (verkar inte vara varje dag de lånar ut en cykel…) gav jag mig av.
Det var ett tag sen jag var i Oslo, typ sommaren 2006, så det var läge att friska upp minnet och se mig om. Cyklade runt på måfå i centrum, hamnade till slut på Karl Johan och sen ner till hamnen. Efter lite fler cirklar och rekande kring Folketeatret (där jag ska vara imorgon bitti på CommunityOne North) lämnade jag tillbaka cykeln och tog en promenad.
De intryck som var mest bestående efter min sightseeing i Oslo var relaterade till den märkliga demonstrationen i närheten av Stortingets hemvist. Som jag förstod det så ville de demonstrerande srilankeserna att Norge och resten av världen skulle sätta stopp för våldsamheter som pågår i deras hemland. Så långt är jag med, det går att förstå och känna medlidande. Men demonstrationsformen, att ett gäng flickor skrikandes i mikrofoner upprepade fraser typ “vi kräver att Norge hjälper oss” gång på gång, tror jag inte är den allra bästa. Det gjorde snarare att de blev ett störningsmoment som skymde deras budskap. Möjligen att det svetsade de samlade demonstranterna samman men det var troligen inte det primära syftet med aktionen.
Nu är jag iaf tillbaka på hotellrummet och har startat en uppgradering till 9.04 på 901:an. Om trekvart är det dags för Liverpool att krossa Chelsea och planen är att se den i hotellobbyn.