Jag har inte nördat mig på ett tag så igår insåg jag det oundvikliga, det var dags för ett litet nördpass. Den bärbara, som jag skriver det här på, behövde en ny linuxdistribution, och inget kunde väl vara mer passande än att sent omsider prova på omtalade Ubuntu.
Vilka är då mina erfarenheter så här långt? Om man är hemma i Debian känner man förstås igen sig väl i Ubuntu som är baserad på Debian. Filerna finns där man förväntar sig, pakethanteringssystemet är detsamma osv. Det som kändes lite ovant var att root-kontot tonats ner och i princip ersatts av sudo. Personligen känner jag att den nybörjarvänligheten saboterar mer än det hjälper så jag aktiverade root-kontot ganska omgående. Får se om jag får anlednig att omvärdera det vid något tillfälle. Jag tror för övrigt att det är ett ganska klokt beslut att åtminstone, såsom Ubuntu-folket gjort, avaktivera till en början så att ingen sitter med root-kontot för jämnan (som många i princip gör i Windows).
Ikväll konfigurerade jag det trådlösa nätverket med WPA. Det var inga konstigheter och de nödvändiga komponenterna (ndiswrapper och wpa_supplicant) finns i Ubuntus paketarkiv.
Ett område som Ubuntu överraskade mig positivt på var “hibernation”, dvs det som på Windowsspråk kallas “viloläge”. Det fick jag aldrig till det tillfredsställande på den bärbara med Debian. I Ubuntu funkade det i princip “out of the box”. Mycket bra, nu blev den bärbara betydligt mer användbar i “linuxläge”.
Pingback: Aroghetto
Pingback: Trish