Göteborgsvarvet – Årets bortförklaringar

Det är egentligen dagen efter man får det verkliga kvittot på hur det gick, när kroppen har fått vila ut och kännt efter vad som tog stryk under loppet så vet man om man var tillräckligt förberedd (eller bara strechat för dåligt). För min del så känns det i benen och axlarna, jag borde ha stretchat överkroppen lite mer än vad jag gjorde. Massagen efter varvet räddade mig nog till viss del.

Gårdagens tid blev ju inte mycket att hurra för, 2:07:50 är en försämring på nästan 13 minuter jämfört med förra årets resultat (1:55:01) och en halvtimme efter lillebror, men det finns naturligtvis ett gäng förklaringar. Den enskilt största bidragande orsaken torde vara den stora mängd energidryck som klibbade fast under skorna så att varje steg blev uppskattningsvis dubbelt så tungt. Detta har jag inget minne av att jag drabbades av föregående år… 🙂

En annan i högsta grad bidragande orsak var att jag medvetet tog det rätt lugnt första halvan för att inte sabotera chanserna att komma i mål springande och sen inte orkade öka tempot den andra halvan (utan snarare gå ner ännu mer i tempo…).

Att detta skulle kunna ha något samband med att säsongens träning bestått av 1 minuts småjoggande på ett löpband dagen innan när jag provade skor i Friidrottens hus vid Skogsvallen verkar helt befängt. Senast jag sprang en lite längre strecka, typ mer än 5 km, var för ett knappt år sedan, då var det visst något lopp här i Göteborg som jag vill minnas benämndes EM-loppet eller så.

Det är ganska vanligt att folk springar omkring med budskap på sina tröjor på varvet. En person uppmanade t.ex. folk att “sluta blogga, börja jogga”. För egen del behöver jag inte känna mig träffad, jag missköter båda sysslorna grovt.

Nåväl, det var bra att få en värdemätare. Så här illa är det och det kan förhoppningsvis bara bli bättre. Egentligen borde man nog ut på en lugn runda idag för att tämja kroppen. Göteborgsvarvet 2008 ska bli en betydligt angenämare runda har jag klurat ut.