Har tänkt på ett fenomen vid ett flertal tillfällen och tänkte nu ta tillfället i akt att raljera lite… Eller eventuellt lära mig nåt ifall det inte är som jag tror.
När man ska gå på ett flyg och gaten öppnas för “boarding”, varför rusar folk (mellan tummen och pekfingret uppskattningsvis 80% av personerna) dit för att köa och lägga 20 minuter på att stå och trängas? Alla har såvitt jag vet redan en viss plats och kan inte förändra detta genom att gå ombord först. Själv är jag naturligtvis Mr Rationell och sitter lugnt kvar och läser eller datoriserar 🙂
Man skulle ju kunna tro att detta var ett svenskt köfenomen men jag tycker det verkar funka likadant i många länder. Hade varit intressant att få en synpunkt från en “köare” för att få lite insikt i tankegångarna. Jag kanske har missat nåt väsentligt?
Kom på nu när jag skriver att det ibland är överbokat (så att de erbjuder pengar/poäng för att man ska ta ett senare flyg) och att de som rusar kanske vill vara säkra på att få behålla sin plats? Men det låter lite långsökt kan jag tycka. Jag tror egentligen fortfarande att det är ett djupt irrationellt beteende som går ut på att helt enkelt komma ombord snabbt i nån slags vanföreställning om att man kommer fram fortare då eller nåt. Som sagt, upplys mig.
Ja, det låter himla långsökt. Jag misstänker att de som är “överbokade” inte har tilldelats några specifika platser på planet än. I annat fall kan det ju finnas osäkerhet när det gäller vilka som faktiskt är ombord på planet.
Själv var jag ju ute och flög lite för några veckor sedan och slogs då, som alltid, av hur ineffektivt det är att gå på ett plan. Det har forskats i ämnet och om man går in i en “smart” ordning så kan man mer än halvera tiden det tar att fylla planet. En sådan smart ordning skulle vara att de som har fönsterplats går på först, och att man inte fyller alla rader där bak först utan snarare varannan rad så att det inte blir trängsel när man ska lägga upp bagaget på hyllan osv.
Men det verkar krångligt att kommunicera ut vilken ordning man ska gå ombord på. Om man inte helt enkelt numrerar om stolarna så att de inte talar om var man sitter utan i ombordstigningsordning.
Tack för din kommentar Daniel. Det är väl inte helt ovanligt att flygbolagen försöker med “välkomna alla med plats på raderna 1-20”, “och nu 20-40” osv men det kanske mest är för att premiera de som köpt business class?
Ja, fast tvärtom.. först raderna längst bak (fast allra först premiumpassagerare så klart).
Det handlar nog en del om mänsklig konkurrensinstinkt, en instinkt att hålla sig långt framme, som manifesterar sig här även om det inte finns så stora rationella skäl till det i detta fall. Men de som är först framme kan ju trots allt lägga beslag på mest och bäst uttrymme på hatthyllan.
Daniel>
Det handlar kanske också om att passagerarna skulle känna det som lite förnedrande “boskapsdrivning” om man försökte detaljstyra ombordstigningen.
Det skulle också vara vanskligt att splittra upp samma rad i boardingsekvensen då man lär splittra sällskap isåfall.
Annars skulle man väl säkert kunna effektivisera mer genom att trycka detaljerade boardingsekvensnummer/bokstäver på boardingkorten.
Jag kan tänka mig att det börjar bli aktuellt när vi pratar A380 och liknande.
Jag har tänkt det att borde vara bra att boarda i sekvenser där den första sekvensen är passagerare utspridda över hela planet som boardar i radordning med de i sista raden först, så att hela planet fylls upp och kan börja ta plats sina rader samtidigt.
Sen kan man kanske fortsätta med kortare och kortare sådana ordnade sekvenser, allteftersom planet blir mer fullt.
Men jag misstänker också att sådana optimala boardingkonfigurationer är ganska instabila på så sätt att bara små störningar av ordningen rätt snabbt försämrar optimaliteten, varför det inte funkar bra i praktiken.
Har du nå intressanta lästips?
I praktiken är nog det snabbaste Ryans variant utan bokade platser.. alla kan direkt ta en plats som ligger nära till hands.
Ja, det är nog svårare än vad man kan tro eftersom människor i allmänhet är ganska kaotiska. Det stör mig ganska ofta att folk inte verkar ha någon som helst känsla för vad som är bäst för det stora flödet utan bara för nåt som verkar bäst ur den egna synvinkeln.
Logistik och kommunism har många gemensamma nämnare när man börjar fundera på det.